Branschdag för bemanningsföretag i Eskilstuna

Var på branschdagen för bemanningsföretag på arbetsförmedlingen i Eskilstuna. Det var enormt mycket folk och långa köer till alla företagen, det kändes nästan övermäktigt och jag trodde inte att jag skulle hinna med särskilt många men jag hann med alla jag tänkt: Arena Personal, Personalstrategerna, Lernia, Adecco, StaffUp, Uniflex och Work Agent.

Till skillnad mot jobbmässan i höstas så var nästan alla företagen nu intresserade av att få CV i handen och de gjorde faktiskt anteckningar på de CV:n som jag lämnade ifrån mig. Självklart vill de fortfarande att man registrerar sig på deras hemsidor men att få lämna ifrån sig ett CV där de gör egna anteckningar känns faktiskt mer seriöst, då får man ju i alla fall en känsla av en chans att bli ihågkommen.

En trevlig sak var att Henrik från Arena Personal, som jag mötte i höstas på Jobbmässan, faktiskt kände igen mig och verkade ha koll på vem jag var och min kompetens. Imponerande med tanke på hur många han måste möta.

Två övriga företag verkade uppriktigt intresserade av mig för specifika uppdrag, så jag får hålla tummarna.

Nu ska jag se till att lägga in CV på de bemanningsföretag jag missat tidigare och komplettera vissa jag påbörjat.

Ligger efter med en del recensioner av rekryteringssajter där jag har registrerat mig, men jag lovar att det kommer.

Att lägga sig på rätt lönenivå - inte alltid lätt

Den 23 januari sökte jag mitt drömjobb. Idag fick jag mejl från arbetsgivaren att jag fortfarande fanns med i urvalet (och det gjorde mig givetvis väldigt glad!!) och till de som var kvar han hade några frågor bl.a. kring löneanspråk.

När jag började mitt arbetande liv för en evighet sedan så var det aldrig frågan om att tala om vad man ville ha för lön. Större företag hade listor med typ av jobb,ålder och erfarenhet och utifrån det bestämdes lönen. Jag kan fortfarande tycka att det är knepigt att säga vilken lön jag vill ha, jag är både rädd att lägga mig för högt och för att lägga mig för lågt.

En väninna som bytte bransch för några år sedan berättade för mig hur hon stod och övade framför spegeln för att hålla masken och inte börja skratta när hon skulle begära en i sin tycke löjligt hög lön för sitt nya jobb. När hon sa vilken lön hon ville ha så tyckte arbetsgivaren att det var en helt OK lön och hon var väldigt nöjd ... tills hon jobbat ett litet tag och fick reda på att hon låg 4-5000 under de andra med samma typ av jobb och erfarenhet!

Mitt drömjobb är i en för mig ny bransch och jag vill ju lägga mig på en bra nivå både för mig och arbetsgivaren. Jag gick därför in på lonestatistik.se och kollade upp lönen för yrket. Jag kunde snabbt konstatera att erfarenhet och lön inte alls hängde samman i mitt drömyrke, en person med 2 års erfarenhet hade högsta lönen. Jag siktade därför på medellönen och la mig lite lägre. Det jag också gjorde var att redogjorde för arbetsgivaren för hur jag tänkte när jag angav mitt löneanspråk, då stänger jag inte för vidare diskussion.

Inspirationsinjektion efterlyses

Har sökt en del jobb nu, men som jag skrev i tidigare inlägg får man inte så mycket respons och då tryter inspirationen och självförtroendet. Skulle behöva en injektion av självförtroende och inspiration för att hitta nya vägar. Har någon några förslag?